 TRIO TRIBUKAITPETTERSSONBERG PÅ MALMÖ NUTIDA MUSIKDAGAR |
| Måndag 17 november 2003, kl 18.00, St Petri kyrka, Malmö | |
|
PROMGRAM
Miklós Maros (1943) - Feinschnitten (1993) för flöjt och slagverk
Miklós Maros - Gorg (2001) för orgel och slagverk
Staffan Storm (1964) - Tre canti dal giardino in rovina (2003) för flöjt, marimba och orgel
Ole Lützow-Holm (1954) - Rhyme and Pairs (2002) för marimba
Victoria Borisova Ollas (1969) - Adoration of the Magi in the Snow - A polyphonic Fantasy
för orgel
Cristian Marina (1965) - Alla Passacaglia (1999) för orgel, flöjt och slagverk
| Trio TribukaitPetterssonBerg Bengt Tribukait - orgel, Michael Pettersson - flöjt och Daniel Berg - slagverk/marimba, är en av Sveriges mycket framgångsrika kammarensembler. Med sin fokusering på den svenska, nutida musiken och sitt udda instrumentarium, flöjter, slagverk,orgel/piano/cembalo, har trion gjort sig alltmer bemärkt. Trio TribukaitPetterssonBerg är sedan våren 2003 knuten till CoMA som ensemble in residence.
Verkkommentarer
Miklós Maros är född 1943 i Pécs, Ungern, studerade vid Musikkonservatorium samt Ferenc Liszt Akademie i Budapest, därefter för Ingvar Lidholm vid Musikhögskolan i Stockholm. Har varit lärare vid EMS samt Musikhögskolan 1971-80. Efter ett års vistelse i Berlin som composer in residence arbetar som fritt verksam tonsättare.
Medlem av Kungl. Musikaliska Akademien, har fått ett flertal utmärkelser och sedan 1990 innehavare av statlig inkomstgaranti för konstnärer. Verklistan består av omkring 190 kompositioner, bland annat en helaftonsopera, fyra symfonier, sju orkesterkonserter, kammarmusik, soloverk, vokalmusik samt elektroakustiska verk.
Gorg för marimba och orgel. Stycket skrevs ursprungligen för gitarr och orgel, därifrån kom verkets titel. Men det finns även en version för gitarr och akkordeon, dessutom kan gitarrstämman i båda versionen framföras av marimba.
Det speciella med Gorg är att det är skrivet för två diametralt olika instrument: det ena är det största instrument som finns och har en enorm dynamik, kan dessutom spela mycket långa toner, medan det andra är relativt tonsvag, har en kort efterklang och även tonförrådet är begränsat i jämförelse. Jag ville sammanföra dessa och försöka få en gemensam nämnare med att åstadkomma klanger som liknar varandra och utifrån det göra utflykter i det egna klangvärlden.
Det blev spröda figurer som får stöd av mycket svaga liggande klanger i orgeln men även utbrott i orgelkaskader då inte gitarren/marimban kan konkurrera mer än att lägga betoning på vissa taktdelar och därmed understryka vissa formelement. Kontrasterna är med andra ord det viktigaste musikaliska element i verket och genom orgelns olika register kan dessa åstadkomma mycket snabbt.
Verket har en tredelad form. Efter en långsam inledning kommer en rytmisk del med en tydlig motorik både i tonsvaga och de voluminösa avsnitten och det leder till den riktigt tysta mellandel där den svaga gitarr/marimbaknäpp tickar över liggande orgelklanger. Dessa går över till den tredje, långsamma delen som avslutas med en repris av de element som inledde kompositionen.
Stycket, som har en tidslängd på ca 9 minuter, är komponerat under hösten 2001 för gitarristen Magnus Andersson som uruppförde det under en sommarturné 2002 med tre olika organister.
Staffan Storm - Tre canti dal giardino in rovina (Tre sånger från den förfallna trädgården), för flöjt, marimba och orgel. Stycket består av tre huvuddelar för hela ensemblen. Dessa omges av en enstämmig ritornell som kommer i vart och ett av de tre soloinstrumenten. De tre huvuddelarna har underrubrikerna Canto, Canto vecchio och Canto ”La Sfinge”. Till sist avslutas stycket med ritornellen, nu unisont i alla instrumenten samtidigt. Verket skrevs sommaren 2003 på beställning av COMA för Trio Tribukait. Stycket är tillägnat ensemblens musiker Michael Pettersson, Daniel Berg och Bengt Tribukait.
(Staffan Storm)
Staffan Storm är sedan våren 2003 knuten till CoMA som composer in residence, har under senare år kommit att framstå som en alltmer betydande tonsättare.
Hans konsekventa och personliga uttryck, färgat av såväl tradition som nytänkande har
väckt intresse hos både publik och recensenter.
Trio TribukaitPetterssonBerg och Staffan Storm har inlett ett samarbete som skall resultera i fyra nyskrivna verk under drygt två år. Inom ramarna för nybildade CoMA har skapats en
konstnärligt gynnsam grund vars mål och ambition är att vidga den nutida konstmusikens
spelrum. Kvällens verk Tre canti dal giardino in rovina är det första klingande resultatet av detta samarbete - mötet mellan en av CoMAs ensemble respektive composer in residence.
Ole Lützow-Holm är född 1954 i Köpenhamn. Studier i Stockholm, piano och komposition. Till hans lärare hör Gunnar Bucht samt i Freiburg Brian Ferneyhough och Klaus Huber.
Den sensibla, spänningsfyllda och flimrande musik Ole Lützow-Holm skriver står i en exklusiv klass för sig. Hans verk är virtuosa både på tankens plan och i sin tekniska nivå med högra krav på musikerna att frigöra såväl precision som levande, fysisk kraft i framförandet. I hans tonspråk svänger en pendel mellan det ytterst subtila respektive den fräna, kompromisslösa urladdningen. Med sin djupt seriösa, omutliga inställning till det musikaliska hantverket har Ole Lützow-Holm även blivit en viktig pedagogisk kraft i svenskt musikliv genom sin kompositionsundervisning vid Musikhögskolan i Göteborg.
(Hans-Gunnar Petersson)
Rhyme and Pairs (2002)
Jag har tänkt mycket på vad det är som genererar (en upplevelse av) identitet. Hur känner vi igen något eller någon? Vilka karaktärsdrag, tonfall, gester kommer vi ihåg och varför? Vilka egenskaper hos formen,
färgen, texturen skapar en omisskännlig stämning eller doft som inte kan förväxlas med andra stämningar eller dofter? Kan man hitta det som har en avgörande betydelse för identiteten i en enskild, unik detalj - eller är
det tvärtom i den övergripande formen, i själva konturen av helheten, som det särskilda framträder?
Dessa och liknande frågor ställer jag mig med stycket Rhyme and Pairs för marimba. Jag har lämnat ett material som (i det här fallet) Daniel under en längre tid har strövat omkring i. Färdriktningen är inte given - man kan gå
på kors och tvärs eller i cirkel, långsamt eller snabbt, ryckigt eller organiskt; man kan återvända, upprepa, hoppa över. Man kan också välja att improvisera färdriktningen vid varje nytt besök eller följa ett mer eller mindre fastlagt spår. Vad återstår då av det traditionella verket? Jo, rekvisitan, några ingredienser, ett tydligt klotter - träd och buskar, ett särskilt ljus mellan stammarna, kanske kullen, slänten, diket. Och alla är de både helhet och detalj på samma gång. Eller? Allt finns där, fast inte för envar att förnimma alltid. Man skulle därför kunna säga att Rhyme and Pairs blir en exemplifiering (eller gestaltning) av det kinesiska ordspråket: skönheten ligger inte i blomman utan hos ögat som ser blomman.
Stycket är tillägnat Daniel Berg. (Ole Lützow-Holm)
Victoria Borisova Ollas - Adoration of the Magi in the Snow - A polyphonic Fantasy
för orgel - är en fri musikalisk fantasi inspirerad av Pieter Bruegels tavla från 1567 med samma titel. Heliga tre konungars tillbedjan i snön är en av Bruegels berömda målningar där traditionella scener ur Nya Testamentet förflyttats till typiska flamländska vinterlandskap. I den bräckliga ladan i tavlans vänstra hörn befinner sig Maria, barnet och de knäböjande vise männen. En grupp förbryllade åskådare har samlats utanför. De övriga byborna uträttar skyndsamt sina dagliga sysslor runt de frusna kanalerna. Och allt detta täcks långsamt av tungt fallande snö... Verket har tillkommit i samarbete med Bengt Tribukait.
(Victoria Borisova-Ollas)
Cristian Marina född 1965 i Cluj, Rumänien, där han studerade cello vid Musikskolan och komposition vid Musikakademin. Sedan 1987 är han bosatt och verksam i Sverige där han studerade vidare i komposition och elektroakustisk musik vid musikhögskolorna i Stockholm och Göteborg för bl.a. Magnus Lindberg, Sven-David Sandström och Pär Lindgren.
Han har deltagit i sommarkurser vid "Academie d´été" IRCAM, Paris 1995, under Luca Francesconi samt "Accademia Chigiana", Siena 1996, under Franco Donatoni. En viktig plats i hans utbildning upptar dessutom studierna för Miklós Maros. Han har även deltagit i mästarklasser för Brian Ferneyhough och Philippe Manoury.
År 2003 tilldelades han tredje priset i International Composition Prize, Luxembourg.
Hans musik, som täcker nästan alla genrerna, har framförts på konserter och festivaler i flertalet europeiska länder samt i Japan och Hong Kong.
Alla Passacaglia komponerades 1999 på beställning av Rikskonserter och är tillägnat Bengt Tribukait, Michael Pettersson & Daniel Berg d.v.s. TribukaitPetterssonBerg. Verkets titel antyder passacagliaformen som i detta fall står som ett incitament både ur estetisk synpunkt, och för den strukturella uppbyggnaden av det musikaliska materialet. Det är inte frågan om att göra variationer kring ett givet tema. I detta fall har temat ersatts av en följd av rytmiska eller modalmelodiska strukturer, som erbjuder mallarna till de olika omvandlingar vilka det musikaliska materialet genomgår under verkets lopp. Generellt sett stöds och kantas de tämligen frodiga och snabba melodiska linjerna/rörelserna i flöjten och växelvis slagverket, av långa täta ackord i orgeln som ofta följer dessa linjers tonjöjdskontur samt inger den gemensamma klangbildningen, akustiskt djup och fyllighet. Genom att passacaglian som utgångspunkt antyder man också till barockmusikens anda genom en rätt mekanisk stämföring samt tillämpningen av, på den tiden vedertagna terassdynamik. |
|
|
|
|
